Kontorsprodukter och annat priskänsligt
Det här med priskänslighet är något som fascinerar många människor, inte bara ekonomer. En del varor, t.ex. mjölk eller kontorsprodukter är mycket priskänsliga, och om priserna på dem går upp märks det genast på försäljningen. De säljer helt enkelt sämre ju mer de kostar. Sedan finns det varor som klarar sig bättre trots prisuppgång – de är inte särskilt priskänsliga. I denna grupp finns ost, bilar och lägenheter. En tredje kategori, slutligen är de produkter som är omvänt priskänsliga. Ett företag som Apple tjänar på att inte låta sina produkter vara för billiga; genom att hålla höga priser får produkterna en air av exklusivitet som gör att de säljer bra.
För en tid sedan ryktades att Apple skulle börja sälja en mindre, billigare iPhone-modell för att möta konkurrensen från Android-mobiler, där de billigaste kostar mellan 1000 och 2000 kr. Ryktet mottogs inte väl av Apple-fantasterna, och företaget gick snabbt ut med en dementi.
Priselasticitet
Inom nationalekonomin talar man om en varas priselasticitet, vilket är ett mått på hur många procent som den efterfrågade kvantiteten ändras då priset ökar med en procent. Elasticiteten är för det mesta negativ, eftersom efterfrågan i normalfallet minskar då priset ökar. Det omvända, som exempelvis Apple-produkter, kallas giffen-varor. Ju mer elastisk en vara är, desto mer priskänslig är den. Stapelvaror är mer priskänsliga än mer ovanliga produkter, och dessas skiftningar i pris påverkar framför allt de som har svag ekonomi.
En varas priselasticitet påverkas av ett flertal faktorer, bl.a. av om det finns alternativ till den, om det finns konkurrerande produkter, om köparna har lätt eller svårt att avstå från den och om konsumenterna anser att varans pris är rimligt.